Flickan- "Nu får ni inte förstöra för mig, för då blir jag ledsen"

Pojke 1- "Det ska jag inte. Jag älskar dig"

Pojke 2- "Jag älskar också dig"

 

När försvann detta sätt att prata med varandra? Det måste ha varit i takt med att puberteten klev in i bilden. Jag har en teori om att våra attityder gentemot varandra är som en funktion för en kurva med minimipunkt. Man börjar högst upp när man är liten utan att ha blivit alltför påverkad av omvärlden. Sedan sjunker det efterhand som trotsåldern och tonåren tonar fram. Sen förhoppningsvis så ökar det igen när man kommit över sig själv och världen inte är emot en längre.

 

Jag pysslade till mig ett armband. Jag har insett att jag blir väldigt involverad i det jag gör. Nästan för fokuserad för när jag helt plötsligt tittade upp så var barnen borta. Eller ja, de var ju bakom mig men ändå!