jonssonannelie.blogg.se


Tydligen är min blogg värd en liten nätt summa ändå . Glad.

O Du kära fosterland. Skåne.

  
Nu har man varit borta väldigt länge från sin kära blogg. Tack vare lite semester i det heliga Skånelandet. Där har jag gjort allt från att prata till att gödas. Men vad annat kan man förvänta sig när man träffar sin mormor och sin farfar? Nuförtiden i Sverige så dör man inte av svält, utan snarare av övervikt. SÅ jag bör nog ta det lite lugnare vid nästa besök och säga "nej" lite högre.
 

Men jag var även iväg till Danmark, Köpenhamn, under min vistelse i Skåne. Åkte färja dit på 15-20minuter från Helsingborg till Helsingör. Så la familia kom dit hyfsat tidigt, alltså vid 12-tiden. (Ja det är tidigt för mig). Sedan blev det tåg i ca. 50minuter till Köpenhamn. Och gud vad livat där var. Det var jätte långa köer till "Tivoli" och på torget var det fullt med de som försöker tjäna pengar via att t.ex. stå som en figur eller sjunga. Sedan fanns det ju även en del fyllegubbar som satt längs stråket och sov och tiggde pengar. Mysigt.. Och dessutom, vilka skänker pengar till någon som är så full så att han somnar i skräddarstil? (ett sätt man sitter på , för JO jag såg en sån gubbe). Jaja, men nu lämnar jag de otrevliga synerna och händelserna för tillfället, för jag har en till...


  

 

 Till min förvånan så blev det ingen köp. Allt är ju dyrare i Danmark också, om du köper en sak för t.ex. 10kr i Sverige så kostar det 15kr i danmark. (Ungefär). Så tyvärr ingen bild på det. Jag har dock ett kort på min lilebror med en tjejläderjacka från Vero Moda, eller hur såg den inte sååå tokig ut på honom? Men glass blev det och pölse. Och mat som jag nu ska berätta om:

Vi kom till en reastaurang inne i Köpenhamn. Tyckte det kändes mysigt. Så vi satte oss och väntade på att få beställa... En HALVTIMME senare kommer det en kypare och frågar om vi beställt. Vi svarar nej, beställer och väntar i mer än en timme på att få våran mat. När vi väl får den är vi hungriga och tallrikarna blir snart tomma, då får vi vänta ytterligare en kvart på att få betala, det slutar med att min moder får gå fram och betala direkt vid "köket" eller vad det nu var.
Det är inte så svårt att gissa på att vi aldrig äter där igen...

PS.
Har någon av er därute i den stora vida världen sträckt sin tunga? Det har nämligen jag, haha Första tanken som slog mig va, hur i h-vete lyckades jag med det här? Jo genom att vara på "Ripley´s Believe it or not" i Köpenhamn där såg jag en bild på en man som vek tungan på mitten, min familj börjar genast att försöka, ingen lyckas. Och då ska självklart även jag försöka. Och man kan nog säga att det inte slutade så bra... Aj.
DS.

Detta var lika oväntat som väntat.

Oj va roligt det är! Tydligen är jag inte så obetydligt liten som jag trodde. Vissa känner till min blogg trots min dåliga uppdatering, tråkiga inlägg och konstiga kommentarer. Detta vet jag nu eftersom jag är med i en tävling hos http://vickanb.blogg.se/ , måste säga att det kom som en chock att någon ens hittade hit, jag menar hur? Hon måste ha sökt på google i ett visst antal timmar, åtminstone enligt mina beräkningar. Men men, ibland har man bara tur. OCh i detta fall så är det nog så, önska mig lycka till i tävlingen. Tack och hej från mig <3

Danmark, Storbritannien, medelhavet eller i gränden bakom det lokala hotellet.

Åh, vad jag längtar! Längtar till att få åka utomlands! Den längsta sträckan som jag kommer att färdas iår är förmodligen till vårat kära grannland, Danmark. Jag älskar deras språk. Så himla härligt på något sätt jämfört med våran "ordentliga" svenska. Men jag skulle inte ha något emot att åka en bit längre. Till Storbritannien eller någon medelhavsö, där ligger mina drömdestinationer hittills i mitt liv. Vill åka bort, åtminstone för ett tag och känna den där underbara äventyrskänslan av att man är på en främmande plats och kan göra vad som helst. Det finns alltså ingen risk för att man ska skämma ut sig inför någon man känner och kan då springa omkring som om man blivit barn på nytt. Det är en bra känsla som man bör uppleva mer än en gång om året.


"Hjälp va´ svårt det ska va´ "


Jag letar och letar, men nej man finner inte det man söker. SÅ nu tar jag hjälp av er få, de få läsare jag har på min blogg. Vet ni vilken kod/ vilka koder man använder för att få en bakgrundsfärg bakom texten. Jag har tänkt ha det i min meny. Mitt exempel är den här bilden, från bloggen http://mysunshinestory.blogg.se/. Som ni ser i dennes meny så är det en grå bakgrund på texten, där det bland annat står "senaste nytt".

Bloggtips


Har börjat intressera mig för denna blogg nu. Visst det kanske inte alltid är världens mest intressanta inlägg, men så är det väl för alla. Jag gillar den i alla fall, och måste säga att jag avgudar headern (bilden högst upp på bloggen som jag även använder i detta inlägg) själv har jag väldigt svårt för att "klippa&klistra" ihop något som inte ser ut att datorn har hackat och saker bara hamnade där av sig självt.

Ludde + vatten= ajajaj...

Sommaren är nog den bästa tiden på året, men även den sämsta pga det allt för klibbiga vädret emellanåt. Ni vet då man desperat stannar inomhus med endast en fläckt som sällskap eftersom man är så irriterad av värmen att folket flyr från en. Så är det i alla fall för mig, jag blir så himla irriterad eftersom allt är så varmt, ingen luft och det känns som om det aldrig ska ta slut. Då är det skönt att ha någon form av vattenhål till hands. En pool, en sjö, ett badkar eller en liten vattenpöl som man råkat stöta på mitt ute i skogen.

DET är avslappning på hög nivå när det gäller värmeböljor.

Nu i sommar är väl min prio-etta att ta det lugnt, vara mer med de kompisarna som har blivit "försummade" under skolåret, sedan även att försöka få min hund att älska gilla acceptera vatten och inte bete sig som att han håller på att drunkna med sin flytväst på sig. Jag hoppas verkligen att jag kan lära honom att uppskatta vattnet, åtminstone nu i sommar när det är som varmast. För honom är vattnet som en sommarplåga, inte någon låt man hör på radion, utan en riktig plåga som han försöker ungå så gott han kan.

Om vi tar en katt till exempel. Han älskar att jaga katter, inte till sin mattes stora fröjd. Men om det är en vattenspridare mellan honom och katten... Då ger han upp så att det skriker om det = han smiter in i huset igen eller drar i kopplet åt motsatt håll.

Nu tänker väl ni "visst... lycka till" Det tänker jag också, men man måste ju försöka. Han kan ju inte vara rädd för vatten hela livet. Tänk bara va smutsig han skulle bli om han undvek det hela tiden.

RSS 2.0