Ludde, min Ludde. Utanför huset så är han denna kaxiga lilla skithund som hela grannskapet önskar skulle försvinna ut i skogen för att aldrig återvända. Så känner även jag när jag står därute med Ludde som drar i kopplet skällandes på en golden retriever. Men när vi är hemma, DÅ är det en helt annan hund. Då är det han som kryper ihop till en liten boll här och var i huset. Under täcket i Annelies säng är särskilt uppskattat. Mysig är han minst sagt då. Tänk om alla andra kunde se vad man själv upplever varje dag, istället för byrackan som springer runt som en galning i trädgården för att vakta huset från pensionärer med rullatorer. Dom är farliga dom...

Men vad har jag gjort idag? Jo absolut ingenting. Nästan. Jag satt på en föreläsning i cirka tre timmar åtminstone, så jag var lite produktiv och förde anteckningar samtidigt, multitasking på hög nivå om jag får säga det själv. Sen är det föresten inte bara min hund Ludde som springer omkring, det gjorde även jag när min tid på universitetet var slut för idag. Jag sprang raka vägen hem till Sandra och Bröderna Lilja och min dator där jag spenderade nästan en timme med att fortsätta se min serie Once Upon a Time. Den uppdateras varje måndag och då måste jag verkligen se det nya avsnittet, direktimporterat från USA. Den är så himla bra och jag är numera beroende av den.